Stadsvapen

Publicerad: 24 september 2006, 05.51. Senast ndrad: 11 oktober 2007, 07.40

Eiffeltornet r Paris. Turning Torso har blivit Malm. Spektakulra byggnader har lnge varit effektiva symboler fr strre stder. Nu vill ocks mindre orter ha ett eget landmrke. Med city branding vill man vinna uppmrksamhet, invnare och nya fretag. I sknska Hgans frndrar ett nytt hghus smstadssilhuetten.

    Ls vidare

    Textstorlek: Normal text Strre text Strst text

    Skriv ut

 

- Vlkomna till Sveriges bsta kommun, sger kommunalrdet Pter Kovcs (m) nr han tar emot i Hgans stadshus, ett vitslammat tegelbygge av strikt 60-talssnitt.

Sommarsolbrnnan frgar fortfarande hans ansikte. Genom arbetsrummets fnster ser han ut ver sin stad. En smstad med mattor av egnahem och butiksgator kantade av trevningslngor. Septembersolen strr sitt glitter ver blekbltt vatten. Hgans r en ort vid havet, nra Kullabergs dramatiska natur. En kommun med lg arbetslshet, vlutbildade invnare och verskott i kassan.

Pter Kovcs radar upp otaliga skl att utnmna Hgans till landets bsta kommun. Hr har han bott hela sitt liv och hr ska han stanna. Det r bara en sak som inte r som den ska: imagen.

- Vi har alltid haft stmpeln som trist, smutsig och gr bruksort. Men vi r inte den trista lilla bruksorten, det stmmer inte lngre, sger han med emfas.

- Jag vill ndra Hgans image till modern stad i tiden, fortstter Pter Kovcs innan han hugger in p en marmeladmacka fr att sedan brja visa p kartor och bertta hur Hgans ska profileras p ett nytt stt.

Han r inte ensam om att bekymra sig ver sin stads image. Det gr kommunalpolitiker runt om i Sverige, runt om i vrlden. Men nu vill de inte bara "stta p kartan" och "sticka ut". Det talas allt oftare om att "branda". Brand r engelska fr mrke. City branding handlar om att bygga varumrke av en stad; stder betraktas allt mer som produkter som mste marknadsfras och kommunicera en tydlig identitet.

Inte nog med att mnga svenska stder tvlar om att locka inflyttare. I dag lever stder ocks i global konkurrens med varandra. De slss om investeringar, fretagslokaliseringar och turister.

Kapitalet rr sig ver grnserna och besksnringen vxer - d blir det allt viktigare att ha rtt image fr att f del av kakan.
Och det rcker definitivt inte med en kck slogan typ "Bors - of course". Nej, nu handlar det om ett mer omsorgsfullt varumrkesbyggande fr att gra sig knd i vrlden och skapa rubriker. Stder lr av fretag.

Kritikerna hvdar att en stad inte kan behandlas som en produkt. De ppekar att en stad r ngot komplext, en plats bedbodd av mnniskor med olika intressen, som inte kan reduceras till ett entydigt varumrke.

Och de varnar fr att fokus hamnar fel. Risken r att politiker mest fokuserar p hur en stad uppfattas utanfr kommungrnserna, men glmmer de egna invnarna. City branding frvandlar stder till turistmiljer snarare n livsmiljer, sger de varnande.
Likvl r varumrkning av stder en vxande trend. Brandingkonsulterna har goda tider.

Stder, som mest haft rykte om sig att vara trista eller p dekis, mste f nya identiteter. Och de stackars stder som inte
frknippats med ngonting alls - de som inte ens haft dligt rykte - mste genast vidta tgrder.

Ett spektakulrt nybygge r ofta en viktig pusselbit i city branding. Vem har inte hrt talas om Bilbao - den problemtyngda staden i Baskien som fick ett lyft av Frank Gehrys museibyggnad?
Nu vill alla gra en Bilbao, och verallt ska det byggas landmrken och utropstecken. Malm har redan ftt sitt skandalomsusade Turning Torso. Och Stockholmspolitikerna talar allt mer om att Stockholm behver djrvare, hgre och hftigare hus.

- Man mste ha ngot som hjer gonbrynen p folk. Man mste flja med i tiden, sger Pter Kovcs innan han drar p sig en brun kavaj och tar oss med ut p stan. Han hlsar p damer med rullatorer och hejdas av gymnasieelever som ropar "Pter!". Men han hinner inte stanna och prata - nu ska han visa oss huset som signalerar att Hgans "vgar gra ngot annorlunda".

Glm fabriksskorstenar och slagghgar, keramikfat och lerkrus. P en tomt vid Kpmansgatan finns den nya symbolen fr
Hgans. Bakom stllningar och nt vxer hghuset fram. En rd bygghiss rr sig ljudligt uppt, p andra sidan gatan har ett pensionrspar klivit av sina cyklar och vnt blickarna mot skyn.


- Det r ju maffigt, sger en kvinna som stannar till och ser att huset just vxt sig hgre n kyrktornet.

Huset, som ska bli 15 vningar hgt, har minst sagt varit kontroversiellt. Hgans r en stad med lg bebyggelse, pfallande dominerad av egnahem - hr finns mngder av de s kallade Hganshusen, sm kvadratiska hus i ett och halvt plan.

- Hghuset blir ju en lite udda fgel i Hgans, det blir det, sger Pter Kovcs som inte alls r missnjd med motstndet och alla protester som fregtt bygget.

- Alla skriverier om brket har varit positiv marknadsfring fr oss.

Att synas i medierna r viktigt. Och det r inte bara slutresultatet - den spektakulra byggnaden - som ger uppmrksamhet. Helst ska det komma en lagom dos motstnd och aktioner redan nr ritningarna presenteras; sdant gr ju att huset, och orten, lter tala om sig.

Pter Kovcs sger att ngot hnde nr Hgans hghusplaner blev knda. Han talar om en ketchupeffekt.

- Vi har ftt igng en positiv trend. Vi visar att vi vgar hr. Att huset sticker ut, att det r udda, det har gjort att mnga vill komma hit, sger han och talar om hur fretagen str i k fr att investera i kommunen.

Men alla lter sig inte vertygas om hghusets mirakeleffekter. I en varm villatrdgrd str Elisabeth Pilo och maken Erland Bondeson och betraktar bygget. De r pensionrer efter mnga r i kommunens tjnst - hon som kulturchef, han som kommunchef.

- Vem ker till Hgans fr att se ett hghus? Okej om det hade varit ett vackert hus. Men den hr fyrkantiga klossen med fgelholkar, sger hon indignerat.

P altanen vntar kaffetermosen och bullarna trngs p ett fat med blblommig Marimekkoservett. Hgansaren Anders Malmsten r ocks med vid eftermiddagskaffet.

Ingen hr kan frst varfr deras lilla stad behver ett hghus.

- Vi har redan ett bra och trevligt landmrke i form av kyrkan, sger Anders Malmsten stillsamt, och tilllgger att Hgans dessutom har bde karaktr och identitet.

- Hgans karaktr r egentligen den gamla gruv- och bruksorten. Och man kunde ju tnka sig att man byggde vidare p de kvaliteterna.

Men nr stder ska profileras r det s mycket mer lockande att satsa p en uppsendevckande nyhet n att utveckla och bygga vidare p det som redan finns. I bde smkommuner och storstder finns en lngtan efter det sensationella.

- Alla svenska stder frsker just nu vertrumfa varandra med ngot hgt och mrkvrdigt och annorlunda hus, sger Ole Reiter, professor i stadsutveckling, med lite trtt rst.

Visst r det viktigt att bygga nytt, att uttrycka vr tid, sger han. Men liksom mnga andra varnar han fr att det gr inflation i det hga och det spektakulra. Han menar att det ofta resulterar i hus som kan placeras lite var som helst i landet, eller p klotet.

- Det blir inget bra varumrke fr en stad om femton andra stder skulle kunna ha ett likadant hus. Jag menar att vi i stllet ska branda vra stder med utgngspunkt i det som r vra stders egenart och srskilda kvaliteter.

I jakten p bermmelse r det ltt att glmma vad man redan har. Ett spektakulrt museum m ha vnt utvecklingen i ett nedgnget och oattraktivt Bilbao. Men frgan r om Stockholm - som brukar beskrivas som en av vrldens vackraste stder - har problem som ska lsas med en uppseendevckande solitr.

- Jag tror att Stockholm r en av de stder som har det tydligaste varumrket i vrlden, med sitt vatten, sin topografi, sin bebyggelse och sin frgskala. Hr har stadsbyggnadspolitiken lnge handlat om helhet och sammanhang. Stockholm r redan vldigt mrkvrdigt i ett internationellt sammanhang, betonar Ole Reiter.

Och i villatrdgrden i Hgans, dr man kan hra hammarslag frn 15- vningsbygget, rder full enighet om att ven Hgans r tillrckligt mrkvrdigt utan en igonenfallande pinne.

- Det r mode just nu att bygga hghus. Men jag tycker inte att vi behver gra Hgans till en stad som alla andra, sger Anders Malmsten.

elisabet andersson